Mannen

2011-07-22 / 20:58:52
Enligt mig så finns det bara en person som passar en under ens liv,
Alla hittar inte alltid denna jämlike,
Det finns inget som säger att denne ens finns i samma land som en själv.

Enligt mig så är denne deffination på i mitt fall mannen i mitt liv så här:

Denne man är en som ALLTID finns där, oavsett vad man har gjort eller kommer att göra.
För denna person så spelar det ingen roll hur man ser ut, han ser den sanna skönhet som finns på insidan.
Du kan själv känna dig som största träsktrollet,
Men han får syn på dig och utbrister, "vad VACKER du är"
För honom finns bara du.
Han får en att alltid känns sig så grymt jävla snygg, smal,  smart allt du någonsin kan komma att tänka på.

Jag har verkligen haft denna tur att få träffa  min andra del av mitt hjärta.
Utan honom skulle det inte vara helt, det skulle vara som att leva utan luften vi andas.
Det är inte ens möjligt.
För mig finns inte ett liv utan honom.
Han finns verkligen där konstant, oavsett vad jag gör.
Oavsett om han inte delar mina tankar så stöttar han mig genom allt.
Han har verkligen sett mina absolut sämsta sidor.
Men för honom spelar det ingen roll,
han älskar mig gränslöst ändå.

Det är han som tar hand om mig, han plockar upp mina spillror och limmar ihop mig igen.
Han gör allt för mig, jag vet att han skulle släppa allt enbart för att komma till mig om jag bad honom.
Den kärlek som han ger mig finns det inga ord för.
Hur beskriver man ens kärlek till en som är den viktigaste delen utav mitt liv, han är mitt liv.
Hur ska jag kunna ens börja försöka få honom att förstå hur mkt jag ÄLSKAR honom och
att han är en del utav mitt hjärta nu och föralltid?

För mig finns det inget heligare än att skapa ett barn tillsammans.
Av våran kärlek så har det skapats en del utav båda.
Någon som kommer att binda oss samman för alltid.
Något som vi kämpat med i flera år.
efter allt som vi har varit med om, växer min kärlek sig enbart starkare för honom.
Oavsett vad alla elaka tungor säger så existerar det ingen annan för mig är Yorsh.




OJ...

2011-07-22 / 15:30:45
Nu är det kanske dags för mig att börja skriva lite här också,
är trotts allt lite mer än ett halvår sedan jag var här inne.
Men jag har haft mina skäl.

VI är i sluttampen nu med att vara gravida,
Eller det är ju iof jag som är gravid,
men Yorsh är precis lika delaktig han med.
Hon är ju beräknad att komma den 15 sep,
men jag är så bestämd och har varit hela tiden att hon kommer i mitten
av Aug, varför vet jag inte riktigt.
Glädjen av få vänta vårat så efterlängtade barn som vi så länge har kämpat för,
kommer aldrig att kunna beskrivas.
Vi håller på och små pillar här hemma och försöker få iordning lite.
Men det känns som att även om  vi kanske har allt som vi behöver.
Så känner jag en oerhörd stress att inte hinna klart,
att inget ska finnas här hemma osv.
Det finns ingen logik i det alls,
men det känns som ett inre kaos.

MEN vi längtar oss gröna efter henne =)